I fredags natt gick jag hem ensam efter en trevlig kväll på dykklubben. Jag gick från badhuset genom en liten park och vidare hemåt. En stund efter att jag passerat denna park blev en kvinna våldtagen just här. Jag har aldrig varit rädd att gå hem. Varken tillsammans med någon eller ensam. Mörkt eller ljust. Jag blir arg över att jag kanske måste vara rädd nu. Tänkte t.o.m idag att jag måste skaffa mig ett larm. Ett överfallslarm i Kiruna???

Nä - fy tusan!!!

I måndags gifte sig en av mina vänner i Fässbergs kyrka. Det var ett härligt (men kallt) vinterbröllop som innehöll allt (utom kanske möjligtvis snö...); Ett vackert brudpar, en härlig vigselförrättare, lite tårar, mycket skratt, god mat och en skojjig fest!